Forskningsprojekt:

Patienter för amalgamsanering sökes


 
Amalgamskadefondens Vetenskapliga Råd har tillsammans med Karolinska Institutet tidigare erhållit forskningsmedel för att studera effekter på subjektiva och objektiva kliniska symtom från nerv- och immunsystem vid amalgamsanering. Forskningsprojektet kallas ”Hälsoutveckling efter utbyte av amalgamfyllningar”.

 

 

Projektet syftar till att öka kunskaperna om de mekanismer som framkallar besvär från amalgam.

 

Tandbehandling med slipning, putsning, borrning och annan hantering av amalgamfyllningar i tänderna, medför alltid viss ökad exponering för kvicksilverånga. Det kan misstänkas att denna exponering är orsak till de ökade symtomen, vilket stöds av att besvären upphör en tid efter tandbehandlingen, och att många blir fria från besvär när en amalgamsanering har genomförts.

 
Amalgamsanering medför alltid en övergående ökning av exponering för kvicksilver. Forskargruppen vill i första hand studera om och i så fall hur immunsystemet påverkas i samband med pågående amalgamsanering, med aktivering av immunceller och frisättning av signalsubstanser.

 

I förlängningen är syftet att objektivt kunna diagnostisera individer med särskild känslighet för det dentala materialet amalgam.

 

 

Vilka leder forskningsprojektet

 

Forskningsprojektet leds av ett forskarsteam med prof Maths Berlin och prof Marie Vahter, KI, samt prof Per Hultman, Linköpings universitet, i samarbete med överläkare Lena Hillert, KI.

 

Bakom forskargruppen står en referensgrupp bestående av Amalgamskadefondens Vetenskapliga Råd och representant för Tandvårdsskadeförbundet. Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm har gett tillstånd till undersökningen.

 

 

Vad innebär det att delta i undersökningen?

 

Patienter som deltar i undersökningen kommer noga att följas under amalgamsaneringen. Sanering brukar vanligen ske i flera omgångar.

 

Forskargruppen kommer att kontakta din behandlande tandläkare för att planlägga om att specialstudera en eller högst 2 saneringsomgångar. Då samlar man in venblod (10 upp till 40 ml) från armbågsvecket före saneringen och vid fem tillfällen efter 1 dygn, 2 dygn, 5 dygn, 14 dygn och 1 månad.

 

Dessa blodprov undersöks på halter av signalsubstanser och olika typer av immunceller och deras aktivitetsgrad samt förekomst av antikroppar. Man bestämmer också halten av kvicksilver i blodplasma före och efter sanering för att kunna beräkna hur hög kvicksilverexponeringen har varit.

 

 

Sköterskan som tar blodproven kommer att förhöra sig om eventuella förändringar i dina symtom och om nya symtom uppträder kommer man i samråd med dig genomföra de undersökningar som kan vara motiverade.

 

Man kommer att rekommendera dig att hålla kontakt med forskargruppen samt att du för dagbok över ditt hälsotillstånd under hela saneringsperioden. Om Dina symtom är tydliga kan forskargruppen fråga Dig om medverkan på samma sätt vid en senare saneringsomgång.

 


Kostnader som du har för att kunna komma till provtagningar ersätts om du fyller i en räkningsblankett och bifogar kvitton. Du kommer att informeras om resultatet av dina blodtester och om resultatet av hela undersökningen.


 

Patienter sökes

 

Forskningsprojektet söker nu patienter som misstänker att deras sjukdomssymtom kan vara orsakade av kvicksilver från deras amalgamfyllningar och som vill gå igenom en sanering. Du som vill vara med i forskningsprojektet bör bo antingen i Stockholm eller i Linköping eftersom provtagning endast kan ske i dessa städer.

 


Om du är intresserad av att delta i forskningsprojektet kan du skriva ett mejl till: Amalgamskadefonden eller ett brev till:

 

 

Amalgamskadefonden

Axel Johanssons gata 4E

754 51  UPPSALA

 

 

Du kan alltså inte anmäla dig per telefon.

 

Amalgamskadefonden kommer att vidarebefordra din önskan om att delta i forskningsprojektet till forskargruppen. Det lämnas dock ingen garanti för att just du blir uttagen till forskningsprojektet.

 

 

Kostnaden för saneringen betalas inte av forskningsprojektet. Däremot finns möjligheter att få hjälp med saneringskostnaden från landstinget. Du kan också välja att finansiera din sanering på egen bekostnad.

 


Forskargruppen vill att du tillhör en av följande tre grupper:

 

  • Din läkare har ansökt om bidrag till saneringen enligt högkostnadsskyddet och du väntar besked.

 

  • Din läkare har ansökt om bidrag till saneringen enligt högkostnadsskyddet och du har fått ett positivt svar.

 

  • Om du inte får saneringen bekostad av landstinget är du beredd att ta kostnaden själv.

 

 

Välkommen med din ansökan!
Amalgamskadefonden